Hållbarhet har blivit affärskritiskt och den framväxande rollen som hållbarhetscontroller kombinerar ekonomistyrning med hållbarhetsfokus. Genom en explorativ studie med svenska företag kartläggs rollens arbetsuppgifter, kompetenskrav och framtida utveckling. Studien visar att hållbarhetscontrollers balanserar mellan traditionella uppgifter som rapportering och mer strategiska ansatser, samtidigt som de navigerar utmaningar kring datainsamling, otydliga ansvarsområden och behovet av samarbete över organisatoriska gränser. Framtiden för rollen förväntas innebära ökad automation, djupare integration av hållbarhet i strategiska beslut och krav på bred kompetens, både teknisk och kommunikativ. Studien ger insikter som kan hjälpa organisationer att tydliggöra rollen och stärka sitt hållbarhetsarbete i en allt mer komplex miljö. 

Introduktion

Under de senaste åren har hållbarhet utvecklats från att vara en konkurrensfördel till att bli affärskritiskt för företag i många branscher. Det ökande trycket från både lagstiftning och intressenter, såsom investerare och kunder, ställer högre krav på företag att inte bara sätta upp hållbarhetsmål utan också att faktiskt leverera på dem. Detta har skapat ett behov av en mer integrerad hållbarhetsstrategi som genomsyrar alla delar av organisationen.

I detta förändrade landskap har en ny yrkesroll vuxit fram och blivit alltmer efterfrågad: hållbarhetscontrollern. Denna roll innebär att övervaka och säkerställa att hållbarhetsarbetet integreras i verksamhetens alla delar och följs upp på ett strukturerat och effektivt sätt. En hållbarhetscontroller har ansvar för att driva arbetet framåt genom att identifiera och mäta nyckeltal, samt att rapportera och kommunicera resultat som stödjer både långsiktiga affärsmål och hållbarhetsmål. Rollen är ofta nära kopplad till finansiell rapportering, vilket gör att hållbarhetsarbetet har potential att bli en central del av företagets strategiska och operativa framgång (Bäckman, 2024).

För att bidra med fördjupad kunskap om denna roll och samtidigt samla erfarenheter och insikter från andra organisationer har vi under året genomfört en explorativ studie. Syftet har varit att kartlägga vad rollen som hållbarhetscontroller innebär, vilka arbetsuppgifter och kompetenser som krävs, samt hur rollen kan komma att utvecklas i framtiden. Studien baseras på intervjuer med personer från medelstora och stora svenska företag, där vi utforskat kopplingen mellan ekonomistyrning och hållbarhet, med särskilt fokus på hållbarhetscontrollerrollen. Resultatet av studien kommer vi att presentera i denna artikel, med insikter och rekommendationer som vi hoppas kan vägleda företag i deras hållbarhetsarbete.

Dualiteten i rollen – en kombination av traditionell controlling och business controlling

Inledningsvis visar vår studie att rollen som hållbarhetscontroller kan innebära en kombination av traditionellt controlleransvar och ett fokus på att övervaka samt analysera företagens prestationer inom hållbarhetsområdet. Flera deltagare lyfter fram att hållbarhetscontrollerrollen kräver att man balanserar dessa två ansvarsområden för att skapa långsiktigt värde.

Om man jämför hållbarhetscontrollerrollen med de controllerroller som finns sedan tidigare på ekonomiavdelningen kan man se många likheter. De hållbarhetscontrollers som vi intervjuat arbetar operativt med hållbarhetsrapportering och redovisning med tillämpning av ramverk vilket i stor utsträckning liknar sådant som en traditionell finansiell controller arbetar med. Bland vissa av de hållbarhetscontrollers vi talat med finns också en aspekt av deras arbete som handlar om att överbrygga klyftan mellan hållbarhetsstrategi och affärsverksamhet, vilket är mer i linje med vad en businesscontroller arbetar med. Så för vissa av de organisationer vi talat med behöver hållbarhetscontrollern inte enbart vara expert på siffror och analys – det krävs även strategiskt tänkande, nära samarbete med affärsverksamheten, starka kommunikationsfärdigheter och insikt i systemhantering. Rollen kan således vara både bred och komplex.

Fig. 1: Hållbarhetenscontrollern kan vara en balans mellan ekonomen och miljöexperten.

Det framkommer i intervjuerna att man i egenskap av controller riskerar att mötas av inkonsekventa rollförväntningar. Man förväntas å ena sidan vara neutral och objektiv när man utför arbetsuppgifter kopplat till uppföljning, granskning och rapportering av verksamheten och å andra sidan förväntas man vara involverad och stötta verksamhetscheferna i egenskap av business partner.

Samtidigt framgår det i flera av våra intervjuer att hållbarhetscontrollers ofta riskerar att fastna i arbetet med datainsamling. Flera deltagare i studien uttryckte att deras nuvarande arbete inte alltid bidrar till att integrera hållbarhetsmål i företagsbeslut och affärsstrategi. Generellt verkar det vara en utmaning för controllers att fullt ut lämna sin traditionella roll bestående av uppföljning, rapportering och granskning.

Det finns därmed en tydlig diskrepans inom hållbarhetscontrollerrollen när det gäller balansen mellan fokus på rapportering och uppföljning kontra strategisk analys och affärsutveckling. Ett ensidigt fokus på endera delen kan minska rollens komplexitet och skapa ett tydligare arbetsområde. Samtidigt ser vi på Claesson & Partners stora möjligheter att effektivisera och automatisera processerna kring exempelvis hållbarhetsrapportering. Detta skulle frigöra tid och resurser för hållbarhetscontrollers att istället fokusera på analys och aktivt stötta verksamheten i affärsbeslut, snarare än att enbart kontrollera och rapportera (Sköld Donar, 2024).

Utmaningar med rollutformning och ansvar

Den traditionella controllerrollen har länge präglats av viss rollotydlighet och vi ser nu liknande tendenser för hållbarhetscontrollern. Gränsdragningen mellan olika ansvarsområden är inte alltid tydlig, vilket skapar utmaningar både för individen i rollen och för organisationen när det gäller att definiera roll, ansvar och arbetsuppgifter . (Mattson, 1987). 

Flera av våra intervjuer visar att rollen som hållbarhetscontroller ofta formas utifrån den enskilda organisationens specifika behov. Rollens utformning påverkas bland annat av vilka roller som redan finns på plats, var i organisationen hållbarhetscontrollern placeras samt företagets kultur och strategi. Ett återkommande exempel är att arbetsuppgifter med en etablerad ägare i organisationen tenderar att stanna kvar där, även om de hade kunnat passa väl in i hållbarhetscontrollerns ansvarsområde.

Detta flexibla sätt att utforma rollen kan vara positivt, då det möjliggör anpassning till organisationens unika behov och förutsättningar. Samtidigt innebär det att tydligheten kring rollens innehåll ofta blir lidande enligt Lewandowski (2000). För potentiella kandidater kan det därför vara svårt att förstå vad rollen faktiskt innebär, eftersom dess karaktär kan variera avsevärt mellan olika företag.

Samtidigt ser vi en snabbt växande efterfrågan på grön kompetens, där företag aktivt söker personer med både kunskap om hållbarhet och förmåga att integrera detta i affärsbeslut och strategier. Vi bedömer att utmaningar kring rollutformning och otydliga ansvarsområden riskerar att försvåra rekryteringsprocessen och göra det svårare att hitta rätt personer för rollen som hållbarhetscontroller. Att tydliggöra förväntningar och ansvarsområden blir därför ett viktigt steg för att kunna attrahera och behålla rätt kompetens.

Stort fokus på datainsamling

Något som är genomgående för samtliga intervjuer vi genomfört är att alla beskriver att datainsamling utgör en betydande del av arbetet som hållbarhetscontroller. De beskriver att de fungerar som en konsoliderande funktion för all den data som ska samlas in, specifikt för CSRD, men även för andra typer av regelverk och mer ad-hoc-förfrågningar från kunder. Även bland företag som idag inte har en hållbarhetscontroller beskrivs ett av de främsta skälen till att inrätta en sådan roll vara att säkerställa effektiv datainsamling och konsolidering.

Med anledning av de nya regelverk som trätt i kraft finns nu ett behov och efterfrågan för både fler och mer diversifierade datapunkter hos bolag. En tydlig slutsats från intervjuerna är att företagen har nått olika långt i sitt arbete med att samla in och strukturera relevant data. Vissa företag har etablerade processer och fokuserar främst på hur de kan hitta sätt att utveckla och effektivisera dessa processer. Bland andra företag är fokuset fortfarande att få grepp om vilken data de behöver få från verksamheten och upprätta en systematisk process för den datainsamling som tills nyligen inte krävts.

Dessa skillnader innebär också att arbetsuppgifterna varierar bland de hållbarhetscontrollers vi har talat med. Ju tydligare och effektivare processen för datainsamling blir, desto mer tid kan hållbarhetscontrollern ägna åt analys och bidra till förändringar inom verksamheten.

Med tanke på att samtliga vi pratar med beskriver att datainsamling utgör en stor del av arbetstiden, tror vi att det finns stora möjligheter hos många företag att effektivisera och automatisera delar av denna process. Därigenom frigörs mycket tid som kan spenderas på mer värdeskapande uppgifter för hållbarhetscontrollern, som att analysera, utbilda eller rådge verksamheten. Denna situation liknar i mycket stor utsträckning de utmaningar som vi också ser bland traditionella controllers inom finans. Även där lägger många företag allt för stor tid på att samla in, tvätta och presentera data, istället för att kunna bidra till företagets utveckling genom analys och beslutsunderlag.

Vikten av kommunikation, utbildning och samarbete

Något som blir tydligt när vi granskar rollen som hållbarhetscontroller är behovet av att vara en “spindel i nätet”. Många datapunkter ska samlas in från olika delar av organisationen, vilket kräver ett stort och brett kontaktnät då informationen kan vara spridd både funktionsmässigt och geografiskt i bolaget.

Med anledning av detta anser de flesta respondenterna att kommunikation är en viktig del av rollen som hållbarhetscontroller. Rollen fyller också en viktig funktion i att utbilda verksamheten om hållbarhet och skapa en bredare förståelse för området. Till exempel i datainsamlingsprocessen, där hållbarhetsdata för många i organisationen är ny och okänd, fyller utbildning en viktig funktion för att rätt data ska kunna samlas in.

Detta kan jämföras med insamlingen av finansiell data som sedan länge är väl etablerad och som de flesta i organisationen har god förståelse för. Därav krävs en större insats av hållbarhetscontrollern jämfört med den traditionella controllern i syfte att förklara för organisationen vilken data som behövs, samt varför och hur den ska samlas in.

Vi ser också att det stora kontaktnät som hållbarhetscontrollern har potential att bygga upp genom datainsamling, utbildning och dialog, ger goda möjligheter att nå nya delar av organisationen med kunskap om hållbarhet och en möjlighet att arbeta bort de silos som byggts kring hållbarhetsteam i vissa organisationer.

I vissa av intervjuerna framkommer att hållbarhetscontrollern kan spela en avgörande roll i att sammanlänka hållbarhetsavdelningen med finansavdelningen. Även om de flesta i intervjuerna vittnar om att de idag sitter på en hållbarhetsavdelning eller tillsammans med kommunikationsavdelningen, ser många ett behov av att stärka samarbetet med ekonomiavdelningen, bland annat med anledning av den ökade kopplingen till finans i de nykomna regelverken.

En av de vi pratade med uttryckte att en viktig del av dennes roll är att vara bryggan mellan ekonomen, som riskerar att upplevas som fyrkantig, och hållbarhetsexperten, som riskerar att upplevas som en trädkramare. Genom att hållbarhetscontrollern kan prata samma språk som både ekonomen och hållbarhetsexperten får man funktionerna närmare varandra. Är man ett företag som aktivt vill driva sitt hållbarhetsarbete framåt tror vi att detta närmande mellan ekonomi och hållbarhet är en vital komponent för att hållbarhet ska bli en naturlig del av styrningen och beslutsfattandet.

Framtidens hållbarhetscontroller – En naturlig del av organisationens strategiska kärna

Med växande krav på transparens och hållbarhetsrapportering ser vi att rollen kommer att vara central i att leverera kvalitativ och relevant hållbarhetsinformation. Samtidigt förväntas hållbarhetscontrollern bli mer än en rapportör – rollen kommer också omfatta strategiskt arbete, innovation, främjande av cirkulära affärsmodeller och att säkerställa måluppfyllelse. En avgörande framtidsutveckling är att hållbarhet och ekonomi integreras alltmer, där hållbarhetscontrollern kan bidra till att hållbarhetsarbetet blir en självklar del av organisationens beslutsfattande (Barman Farrar, 2018).

Här följer tre framtidsspaningar om hur hållbarhetscontrollerrollen kan komma att utvecklas. Vi utforskar den ökande efterfrågan på grön kompetens, utmaningarna med en alltmer komplex regelverksmiljö och hur teknologiska framsteg som AI kan förändra arbetsuppgifterna.

Ökad efterfrågan på grön kompetens:
Vi ser en kraftigt ökande efterfrågan på hållbarhetscontrollers i takt med att regelverk och standarder inom hållbarhet skärps. Samtidigt finns en kompetensbrist inom området och en grön kompetensomställning är nödvändig. För företag blir det därför avgörande att konkretisera rollen – vad är väsentligt inom hållbarhet för just er organisation och vilken kompetens krävs? Genom att rekrytera från närliggande områden, exempelvis businesscontrollers som vidareutbildas inom hållbarhet, kan företag möta denna utmaning (EURES, 2023).

Navigera i ökad reglering och osäkerhet:
Hållbarhetscontrollers måste kunna manövrera i en alltmer komplex och osäker regulatorisk miljö. Nya lagar och standarder kommer sannolikt att kräva en hög grad av flexibilitet och förmåga att tolka och implementera regler samtidigt som man driver hållbarhetsarbetet framåt. Vi ser därför att framgångsrika hållbarhetscontrollers i framtiden gynnas av att vara proaktiva och resilienta – skickliga på att anpassa sig till föränderliga förutsättningar.

Fig. 2: Hållbarhetens roll i att kommunicera och utbilda.

Digitalisering och AI som drivkraft:
Den teknologiska utvecklingen kommer att omforma hållbarhetscontrollerrollen. Vi tror att stora delar av den manuella datainsamlingen och valideringen inom hållbarhetsrapportering snart kan automatiseras, vilket frigör tid för strategiskt arbete. AI-teknik kommer också kunna analysera historiska data, förutse risker och möjligheter samt identifiera mönster som kan användas för att föreslå effektiviseringsmöjligheter.

En spännande framtidsspaning är en utökad användning av AI, i syfte att skapa realistiska framtidsbilder av hållbarhetsrisker. Genom att presentera konsekvenserna av beslut i en mer påtaglig form kan organisationer lättare prioritera hållbarhetsfrågor på ledningsnivå. Detta kan främja robust riskhantering och ge företag en konkurrensfördel genom att stärka deras motståndskraft mot framtidens utmaningar.

Med breda kontaktytor i hela organisationen har hållbarhetscontrollern potential att fungera som en brygga mellan olika funktioner. Genom att samarbeta nära avdelningar som ekonomi, inköp och marknad kan hållbarhetscontrollern underlätta integreringen av hållbarhet i hela organisationen. Rollen blir därmed inte bara viktig för att driva hållbarhetsinitiativ, utan också för att förankra dessa i affärsprocesserna och kommunikationen på alla nivåer.

Slutsats

Sammanfattningsvis visar vår studie att rollen som hållbarhetscontroller har stora likheter med traditionella controllerroller. De stora likheterna innebär vidare att rollen som hållbarhetscontroller delar många av dess utmaningar. I vissa fall förstärks och kompliceras dessutom utmaningarna av att rollen är ny och under etablering.

Som hållbarhetscontroller krävs förmåga att hantera en mängd olika arbetsuppgifter som sträcker sig över flera områden. Förutom att vara skicklig inom data, analys, granskning och kontroll, förväntas controllern också bidra till strategisk utveckling och erbjuda rådgivning till verksamheten. Det är dessutom viktigt att ha kunskaper inom många olika hållbarhetsområden, allt från biologisk mångfald till arbetsmiljöfrågor, för att kunna säkerställa att rätt data samlas in och ge stöttning i viktiga beslut.

Detta ställer krav på en bred kompetens och det kan vara svårt att finna alla dessa egenskaper i en och samma person. Detta gör hållbarhetscontrollerrollen särskilt utmanande, eftersom den kräver en balans mellan teknisk expertis och mjuka färdigheter såsom kommunikativ förmåga och nätverksbyggande.

För organisationer är det också avgörande att tydligt definiera rollen och dess ansvar, samt att skapa en kultur som främjar samarbete mellan olika avdelningar. Detta är viktigt för att integrera hållbarhet i den övergripande strategin.

Som hållbarhetscontroller är det viktigt att utveckla en stark kommunikationsstrategi för att effektivt förmedla insikter och rekommendationer till ledningen och andra intressenter. Att bygga ett nätverk av kontakter inom både organisationen och branschen kan också vara avgörande för att få stöd och resurser.

Dessutom bör både organisationer och individer reflektera kring hur de kan mäta och rapportera framsteg inom hållbarhetsområdet, vilket är en central del av rollen. Att vara proaktiv i att identifiera nya trender och best practices kan ge en konkurrensfördel och bidra till att uppnå långsiktiga hållbarhetsmål.

Sammanfattningsvis kräver den framväxande rollen som hållbarhetscontroller en strategisk och dynamisk ansats från både arbetsgivare och anställda för att navigera i en komplex och ständigt föränderlig miljö.

Referenser

Barman, T. Farrar, M. 2018. Creating a Sustainable Future: The Role of the Accountant in Implementing the Sustainable Development Goals. Creating a sustainable future: The role of the accountant in implementing the sustainable development goals. CGMA. https://integratedreporting.org/resource/ 

Bäckman, J. 2024. Business controllers kan flytta fram positionerna väsentligt. Business controllers kan flytta fram positionerna väsentligt. https://www.far.se/kunskap/ekonomistyrning/business-controllers-kan-flytta-fram-positionerna-vasentligt/  Hämtad 2024-12-13

EURES. 2023. Demand for green jobs in 2023. Demand for green jobs in 2023. https://eures.europa.eu/demand-green-jobs-2023-2023-06-06_sv. Hämtad 2024-12-13.

Lewandowski, R. 2000. Changing Roles Changing roles. CMA Management29–30. mattson1987Mattson, H. 1987. Controller Controller. LundStudentlitteratur.

Sköld Donar, H. 2024. Modeller för att leda och styra mot hållbarhet. Modeller för att leda och styra mot hållbarhet. https://claessonpartners.se/artiklar/modeller-for-att-leda-och-styra-mot-hallbarhet. Hämtad 2024-12-1.